Judiskt liv

För att förstå vad termen palestinier betyder behöver vi se hur den utvecklats historiskt och hur olika grupper har förhållit sig till den. Termen har förändrats mycket under 1900-talet och speglar Mellanösterns komplexa och ofta konfliktfyllda historia. Här är en översikt för att ge klarhet kring begreppets ursprung och utveckling.

Innehåll

Palestina under Brittiska Mandatet (1920–1948)

Efter första världskriget delade segrarmakterna upp kontrollen över olika delar av Mellanöstern. Palestina blev ett brittiskt mandat, vilket innebar att Storbritannien styrde området enligt uppdrag från Nationernas Förbund (föregångaren till FN). Under denna tid bodde olika grupper i Palestina, där majoriteten var araber, men där fanns även en betydande judisk befolkning samt andra minoriteter.

Under mandatet använde britterna termen palestinier som en allmän beteckning för alla invånare i området, oavsett etnisk eller religiös bakgrund. Både judar och araber kunde ha palestinskt pass, vilket visade att de bodde i Palestina. Detta var en neutral benämning och användes av de brittiska myndigheterna för att beskriva alla som bodde i området. Ett exempel är att Israels första kvinnliga premiärminister, Golda Meir, hade ett palestinskt pass och kunde, enligt denna definition, kalla sig palestinier. Detta visar hur termen användes brett och inte var knuten till en specifik grupp.

Judiskt Perspektiv på Palestinsk Identitet under Mandatperioden

För de judiska invånarna i Palestina under det brittiska mandatet var termen palestinier främst en administrativ benämning. Många judar såg sig själva som en del av Eretz Israel (Landet Israel), ett historiskt namn för det judiska hemlandet, men använde palestinier i officiella sammanhang eftersom det var den vedertagna termen under mandatet.

Under denna tid byggde de judiska samhällena upp egna institutioner, som skolor, sjukhus och sociala föreningar, parallellt med britternas struktur. Detta skapade en stabil grund för det framtida Israel. För många judar innebar termen palestinier en administrativ benämning under en övergångsperiod, då deras långsiktiga mål var att skapa en självständig judisk stat med stark historisk och kulturell förankring.

Skillnader i Organisation: Judiska och Arabiska Samhällen

Under mandatperioden var de judiska samhällena i Palestina generellt mer organiserade än de arabiska. Judiska invånare hade byggt upp ett omfattande nätverk av sociala, politiska och ekonomiska institutioner. De hade en tydlig politisk ledning i form av Jewish Agency, en organisation som samarbetade med de brittiska myndigheterna.

Det arabiska samhället var däremot mindre centraliserat och mer beroende av lokala ledare, klaner och religiösa sammanslutningar, vilket försvårade skapandet av en enad arabisk rörelse. Det saknades motsvarande strukturer för samarbete med britterna eller för en samlad strategi för självstyre. Denna skillnad påverkade de två samhällenas möjligheter efter mandatets slut och under Israels grundande 1948. Judarna hade etablerade institutioner som kunde övergå i en ny stat, medan de arabiska invånarna saknade en liknande bas, vilket bidrog till svårigheter att organisera en enad arabisk reaktion.

Symboliken i Gamla Palestinska Mynt

Mynt från mandatperioden är en ofta uppmärksammad detalj när det gäller området Palestina. Dessa mynt hade inskriptionen Palestina på både arabiska och hebreiska, och den hebreiska texten innehöll även orden Eretz Israel (Landet Israel). Inskriften på mynten speglar mandatets multikulturella sammansättning och erkänner både judiska och arabiska kopplingar till området. Många tolkar idag dessa mynt enbart som ett tecken på arabisk närvaro, men de representerade alla invånare i mandatet.

Arabiskt Perspektiv och Tidiga Reaktioner

För många araber kändes termen palestinier främmande, eftersom de i första hand identifierade sig som araber inom en större arabisk gemenskap. Många såg Palestina som en del av ett större arabiskt område och inte som en egen, avskild enhet. Därför var det många som såg sig själva som syriska eller en del av en arabisk gemenskap, snarare än som palestinier i brittisk bemärkelse.

Israels Grundande och Förändring av Identiteten

När Israel grundades 1948 och blev en självständig stat, förändrades situationen drastiskt. Judarna i mandatet tog nu israeliskt medborgarskap och en ny nationell identitet som israeliska medborgare. För den judiska befolkningen var palestinier inte längre en relevant benämning.

För de arabiska invånarna, däremot, började termen palestinier få en ny betydelse. Utan en egen stat och med en känsla av förlust, blev termen palestinier en symbol för deras anspråk på landet och en gemensam identitet som uttryckte deras rätt till området de förlorat.

Palestinsk Identitet och Arabnationalism

Efter 1948 blev den palestinska identiteten också en viktig del av arabnationalismen. Några ledare inom PLO (Palestinska befrielseorganisationen) har uttryckt att palestinsk identitet ursprungligen inte var en självständig, kulturell identitet utan snarare en del av kampen för arabisk enhet och motstånd mot Israel. För vissa innebar palestinsk att vara en del av arabvärldens motstånd, och identiteten blev ett politiskt verktyg för denna kamp.

Palestinsk Nationalism och Enande Symbol

Under 1960- och 1970-talen blev palestinsk identitet en stark symbol för kampen för självständighet och rättigheter. Ledare som Yassir Arafat och PLO använde termen palestinier för att bygga en enande identitet för alla palestinier, inklusive de som bodde som flyktingar i andra länder. Identiteten blev en symbol för kampen för rättigheter, självbestämmande och erkännande.

Sammanfattning

Idag är termen palestinier främst förknippad med araberna från det historiska Palestina. Det är en identitet som har utvecklats över tid och blivit en viktig del av den palestinska nationella rörelsen. Den uttrycker önskan om erkännande och självbestämmande för det palestinska folket.

Denna förändring från en neutral benämning under det brittiska mandatet till en kraftfull nationell symbol är ett exempel på hur historiska händelser och politiska förändringar har format och omformat människors identitet och syn på sig själva.